linneavikberg

Onsdag

Fortfarande omöjligt att ladda upp några bilder här tyvärr. Vet inte om det är pga wifiet eller om det bara är bloggappen som buggar.
Klassrummet är i alla fall helt klart nu, inklusive skylten om att jag, tack vare familj och vänners hjälp, samlat ihop pengarna för att bygga det. Både Nixon och Grace höll värsta talen om hur glada och tacksamma de är.

Igår åkte jag till Mbita och fick en rundtur runt Rosinga Island och sen spenderade jag natten i ett jättemysigt hus ute på landet. Provade mjölka en ko och kollade på stjärnorna. Nu är det i princip bara en dag kvar innan jag lämnar Homabay och det känns lika sjukt som jag visste från början att det skulle göra, att det redan gått fyra veckor. Daniella sa igår att hon vill följa med mig hem.


Sista veckan

En vecka kvar i Homabay nu innan det är dags att dra vidare. Senaste dagarna har jag spenderat ute på landet med en man som heter Jacob och hans familj, som har hand om några av de föräldralösa barnen som Good Samaritan sponsrar. Han har pratat öronen av mig om lite allt möjligt men mest om Gud. Även om jag inte håller med om något av det han säger inser jag att det är nog tur att de har den starka tron de har för att kunna ta sig genom det här livet lite lättare i alla fall. Jag pratade även med hans 16-19 (fick dubbla budskap om hur gammal han var) om skolan och livet och hur olika vi har det.

Idag har jag varit på en liten utflykt till Simbi-sjön. Legenden säger att det var ett samhälle, vilket en kvinna bestämde sig för att dränka på grund av att hon blev dåligt behandlad där. Det lever inga fiskar där och ingen vet hur djup sjön är. Vattnet innehåller för lite syre men en massa andra grejer som kan lindra/bota om man har någon sjukdom.
Ingen jättemärkvärdigt upplevelse direkt haha, men jag fick se några flamingos i alla fall!

Verkar vara mission impossible att ladda upp några bilder idag, så de får bli en annan dag :)


Tisdag

Dålig uppdatering här, beror mest på att wifi:et på hotellet dit jag brukar gå är inte så pålitligt.
Klassrummet är klart men vi väntar på en sista detalj.
Jag fortsätter att inte göra så mycket alls på dagarna och har ruggig nedräkning till den 25:e. I helgen åkte jag och Nixon till ön Mfangano och åkte moppe över bergen där, det var kul! I söndags började jag med att snubbla över en taggtråd, sen försökte jag bestiga en kulle/litet berg men det var riktigt snårigt och jävligt så nu ser mina ben ut som om jag varit i kattslagsmål.
Igår gjorde jag verkligen ingenting alls och samma idag, tyvärr. Men Nixon är sjuk så jag vill inte sätta press/klaga.
Resterande dagar den här veckan ska jag nog vara med en familj ute på landet som har en typ farm.
Tar inte så himla mycket bilder då det känns lite obekvämt att ta kort på människor så de jag väl tar är mest på landskapet.


Paborjat bygget

Hej!
Idag ar det tisdag och idag har byggandet av klassrummet paborjats, och det rantar bra vill jag lova! Igar matte vi upp vart stolparna skulle sta och de gravde hal att stoppa dem i. Sen akte jag, Grace och hennes man Samwell och inhandlade en stor del av allt material, men vi tog inte med oss det fran bygghandeln pga stoldrisk. Sa vi akte dit i morse och hamtade allt i stallet.
Det ar verkligen intressant att se hur de jobbar. Deras favoritverktyg ar ogonmattet. Plankorna ar helt sjukt sneda och de verkar improvisera hej vilt, men de jobbar fort och verkar veta exakt vart de har varann. 7 man pa bygget gjorde att jag inte kande att jag kunde bidra med sa himla mycket mer an att vara ivagen sa jag har mest suttit och tittat pa. De, speciellt Nixon, ar ocksa valdigt radda om min hy sa de tycker att jag ska halla mig i skuggan.
Sa har langt hade de kommit vid lunchtid idag, innan jag gick darifran. Nar jag kommer tillbaka ska bade tak och vaggar vara pa plats och da ska de borja fixa till golvet.

Just nu sitter jag pa Nixons kontor igen och har kampat med detta drygt en timme. Det har med elektricitet ar inget man kan lita pa har. Det ar mini-strombrott flera ganger per timme och lite da och da blir det aven langre avbrott. Det kom nyss en stortskur av regn och vi ska forsoka hinna hem innan nasta omgang kommer.
Det ar bra vader pa dagarna men pa eftermiddagen kommer det alltid regn, vilket jag faktiskt tycker ar lite skont for det rensar luften. Onskade dock att det kunde komma liite senare sa man kunde hinna ta en eftermiddagspromenad eller sa. 
Hej sa lange!



"ledig" söndag

Dagarna går, omän ganska långsamt, här borta. Alla pengar som behövs till att bygga det där klassrummet är insamlade, så stort tack till alla som swishat!! I morgon ska vi påbörja det projektet och jag hoppas att jag handgripligen får hjälpa till, så att jag inte bara blir sittandes att titta på när de bygger.

Idag har jag promenerat runt och försökt få en vidare uppfattning om det här samhället. Gick in på en väg som Nixon sa skulle leda till ett slumområde, inte långt ifrån där vi bor. Blev efterföljd av en massa barn som inte riktigt vågade ta kontakt, även av en medelålders onykter man som ville ha lite väl mycket kontakt. Jag bad vänligt men bestämt att han skulle lämna mig i fred men han fortsatte gå bredvid mig och snacka en massa om grejer han skulle hjälpa mig med, så tillslut började jag bara gå fortare och ignorera honom.

Nu sitter jag på Homa-bay Tourist Hotell som Nixon tipsade om, och bara tar det lugnt och njuter. Blir garanterat att gå hit någon mer gång för att få lite egentid. Annars är som sagt Daniella väldigt mån om att få min uppmärksamhet h e l a t i d e n.


Good Samaritan

Jag bor som sagt hos en man som heter Nixon och hans familj. Han ar valdigt engagerad I en organisation som heter Good Samaritan. Innan jag kom hit forstod jag inte riktigt exakt hur de jobbar och med vad, men efter att han har forklarat alla olika projekt de jobbar pa, och aven traffat andra som ar engagerade I den har organisationen har jag en battre bild av vad de gor for nagonting.

Till att borja med sa hjalper de ca 25 barn, som forlorat en eller bada foraldrarna, varav vissa bor hos slaktingar eller fosterfamiljer. De har noga valt vilka barn de ska hjalpa genom att intervjua familj och bekanta om barnets bakrund och nuvarande situation samt barnet sjalvt for att forsakra sig om att deras pengar inte gar till spillo hos ett o-motiverat barn. De hjalper bland annat till att betala skol-avgiften, bocker och klader.
Ett annat projekt de planerar att genomfora under 2017 ar att bygga en typ forlaggning i byn intill. Hittills har de just och pass betalat av tomten. De tanker bygga ett hus dar Nixon och hans familj ska bo, och ta emot besokare som mig samt kunna ge de foraldralosa barnen en tillflykt nar det behovs. De ska dessutom agna sig at jordbruk for att till viss del kunna forsorja sig sjalva och sina besokare, och forhoppningsvis aven kunna skanka en stor del av skorden till skolan och barnens familjer.

Pa lang sikt vill de aven starta upp en skraddar-skola for kvinnor som inte har nagon utbildning sa att de ska kunna jobba som skraddare. Eunice, Nixons fru, ar utbildad och valdigt duktig pa att sy sa det ar hon som kommer halla i det projektet. Men symaskiner ar dyra och just nu har de ingenstans att halla till.
Dessutom vill de starta en dator-skola dar de kan utbilda folk i grundlaggande data-kunskap. Ingen har datorer hemma och fa har tillgang till dem, men nar de ska soka jobb ar det ofta viktigt att kunna litegrann atminstone.

Det projektet de planerar att genomfora och som jag tycker kanns mest akut ar att bygga ut skolan. Jag fick ju folja med Grace, som ager en privat skola dar de undervisar barn fran forskolealder till klass 6, och hon berattade om hur de jobbar och vad de skulle vilja gora i framtiden. Till att borja med behover de bygga ytterligare ett klassrum att undervisa i, da de bara har 6 rum. Skolaret har i Kenya borjar i Januari, sa nu har barnen lov (ett mycket langre lov an normalt pga ny minister), och de har just avslutat sina arskurser. Barnen som har gatt ut klass 6 har alltsa ingenstans att ta vagen infor det kommande aret, alla skolor har i kring ar overbelastade. Grace vill bygga ut for att kunna ge dem atminstone ett ytterligare ars utbildning , och forhoppningsvis aven bygga ut ytterligare innan 2018. Sa jag har bestamt mig for att forsoka hjalpa dem att genomfora detta, forhoppningsvis fa byggnaden helt klar innan jag aker harifran. Sa jag behover lite hjalp, for det som fattas ar pengar.

Grace har visat mig planen och budgeten och for att bygga det har extra klassrummet behovs inte ens 10,000 svenska kronor. Jag hoppas att ni, vanner och familj och vanners vanner kan hjalpa mig att gora detta. Jag kom trots allt till Kenya for att forsoka gora skillnad. Det har skulle gora skillnad, och jag vet ju exakt vad pengarna skulle ga till - det ar till och med jag som kommer hantera pengarna.

Sa alla som kanner sig manade att hjalpa oss med det har , swisha en valfri summa till mig 070-6529286. Kanske kan du avvara 100, 200, 500 kr for att hjalpa dessa barn att fa minst ytterligare ett ars utbildning?

Pa fredag ska jag aka tillbaka till skolan och traffa alla elever dar, inklusive de foraldralosa barnen som Nixon och Good Samaritan forsoker hjalpa.

Update: Sjalv kommer jag lagga minst 10:- for varje 100:- jag far in, dvs 1000:- om ni ar 100 st som skickar 100:- var. Om vi (ni) skulle fa ihop 8000:- sa kommer jag lagga 2000:-, for att kunna genomfora detta. Eventuellt overskott efter att bygget ar genomfort kommer att ga till att betela barnens skol-avgift framover.

Tisdag, dag 6

Hej!
Dagarna har nere gar faktiskt valdigt langsamt, da jag egentligen inte gor sa mycket. Det ar frustrerande for jag kom ju hit for att jag ville hjalpa pa nagot satt. Organisationen som Nixon ar med i har valdigt manga bra ideer och stora visioner for vad de vill gora for att hjalpa kvinnor och barn har i Homabay, men de har inte pengar nog for att genomfora dem. Dessutom ar skolorna nerlagda just nu pga nationella prov samt att Kenya nyligen bytt skol-minister. Sa hittills har jag mest traffat nagra av Nixons bekanta och pa sa satt fatt lara mig en del om hur de lever har. Marie, som jag var med idag berattade att de som ar statligt anstallda inte har fatt nagon lon pa tva manader. De har inte heller fatt nagon forklaring pa varfor eller ett svar pa nar lonen kommer.


Igar fick jag haka pa den har kvinnan, Grace, som visade mig den delen av staden hon bor i - vilket var betydligt finare och renare an dar jag bor med Nixon - men som anda raknas som slum-omrade sa hon. Har star hon och hennes dotter Rejoyce Gloria utan for skolan som hon ager. I den har langan undervisar de klass 1,2,3 pa totalt ca 100 elever.
Ett av klassrummen.
Det har ar "forskolan".
Overallt dar de inte har plank byggda av platskrot, har de taggtradsstangsel. Inklusive runt skolan och mellan bostaderna.

Idag har jag varit med en annan van till Nixon, som egentligen inte hade nagot speciellt att visa men hon ville bara traffa mig och prata. De ar som sagt inte alls vana vid vita personer och enligt Nixon ar det manga som tror/tycker att vi ar valdigt speciella och intelligenta, och har mycket pengar saklart, och det ar darfor manga vill traffa en/halsa pa en.
Marie var valdigt trevlig och berattade bland annant att hennes drom/mal i livet ar att gifta sig med en svensk eller amerikanare for att kunna flytta dit. Sa hon fragade om jag hade nagra vanner som skulle kunna tanka sig att gifta sig med en afrikansk kvinna. Sa ni kan ju hojta till om nagon ar intresserad.
Hon visade mig iaf bla Viktoria-sjon. Det har "sjograset" staller verkligen till med problem for dem men det ar vackert...